Estradpoesi
Min diktsamling Vardagsdikter kom ut 2000 och handlar om vardagens små förtretligheter, relationerna mellan gamla och unga, män och kvinnor mm. Jag försöker se på livet som en komedi.

Jag har med stor framgång läst mina dikter i Stockholm på Kulturhuset, på bibliotek och caféer och restauranger, där de framkallat många glada skratt!. Jag har tävlat för Stockholm i SM i poesi i en s.k. Poetry Slam-tävling och fick en fin placering.

I december 2005 vann Karl-Axel en stor poesitävling på restaurang Rabarber
i Stockholm med en mycket rolig rappdikt "Jag hänger inte me´" se vidare  www.el-hag.com (sidan gangbang; vinnare). Dikten fick han läsa upp i TV4:s Nyhetsmorgon dagen därpå.

Karl-Axel läser ofta med stor framgång sin vinnardikt i samband med poesitävlingarna på Rabarber.

Karl-Axel kallas Sveriges roligaste pensionär.

Karl-Axel har läst sina dikter i flera TV-program bland annat i "Röda Rummet" och i "Ramp", båda SVT2.

Omslaget till boken är en närgången studie av mig när jag stapplar fram för att läska mig med en kopp vatten efter en genomälskad natt med min drömkvinna...

Konstnär: min dotter Anna Björnberg (finns till beskådande på Nationalmuseum på tredje våningen).

Obs!  Dikterna har jag översatt till engelska för internationell publik. Den engelska texten står till vänster om den svenska i hela boken.

Detta har uppskattats av läsarna så till den milda grad att den används som lärobok i engelska! Diktboken kom ut i en andra upplaga 2002.

Boken kan köpas av mig per telefon.

Här följer den dikt som framkallat mest skratt.
 

Se innehållsförteckning

 

Diktsamlingen har fått fin kritik. Så här skrev en recensent i tidningen Bibliotekstjänst som recenserar böcker åt alla bibliotek i hela Sverige: "Vardagsdikter innehåller dikter med oftast välfunna och slagkraftiga formuleringar: Jag märker att jag blivit gammal. Nu för tiden kostar ju ljusen i födelsedagstårtan mer än tårtan själv... Dikter som man läser med ett igenkännande leende och som bör ha alla möjligheter att väcka gensvar också vid muntligt framförande. En bok som bör kunna få många läsare.".

The personal ad

I live as a bachelor, and that’s not too bad.
But a man wants a woman and a woman a man.”

 

 

 

Bekantskapsannonsen

En lever som ungkarl och det går väl an
Men man vill ha kvinna
och kvinna en man.” *
 


Why does no woman
want me?
I who am so nice and
kind – and handsome!

I have tried everything
to a find a woman.

 
Varför vill ingen kvinna
ha mig?
Jag som är så trevlig och
snäll – och snygg!

Jag har försökt allting
för att få tag på en kvinna.

Some time ago I even put
an ad in the lonely-hearts
column of many papers.

This is what the ad said:

Elderly man, fed up with long walks
and watching TV, is looking for young
attractive and good-looking taciturn woman about 20 for quiet evenings in front of the fire,
reading aloud from my last collection
of poems
’When life is over’.
 
För en tid sedan satte jag
till och med in en kontaktannons
i många tidningar.

Så här stod det i den:

Gammal man som tröttnat på långpromenader
och tv-tittande söker dig unga attraktiva
och tystlåtna kvinna i 20-års åldern med
fördelaktigt utseende för stillsamma kvällar framför
brasan med högläsning ur min sista diktsamling
’När livet är slut’.”

Answer to ’Poor and dead beat’ ”.

A few days later there was
a knock on my door and
there was the postman with
a big sack full of answers.
I thought I was dreaming
so I pinched my arm.
 
Svar till signaturen ’Fattig men dödstrött’.”

Några dagar senare
knackade det på dörren och
där stod brevbäraren med
en stor säck full med svar.
Jag trodde att jag drömde
och nöp mig i armen.

And then I woke up.

I didn’t get a single answer!

Later I answered an ad in the
lonely-hearts column and sent
my photo to ”Lonely”.
But it was returned pretty quick.
On the back of it was written
”I am not that lonely.”
 
Och då vaknade jag.

Jag fick inte ett enda svar!

Senare svarade jag själv på en
kontaktannons och skickade mitt
foto till signaturen ”Ensam”.
Men kortet kom tillbaka illa kvickt.
På baksidan stod:
”Så ensam är jag inte.”

Then I asked Nisse, my mate from Farsta,
why I couldn’t find a woman.
”Look at yourself in the mirror”,
he answered.
And so I did – and gave up.

And it is never too late
to give up!

”Alone is OK, but couples are best.
That’s certainly better, but not very good.”
 
Då frågade jag Nisse, min kompis från Farsta,
varför jag inte kunde hitta någon kvinna.
”Se dig i spegeln”, svarade han.
Och det gjorde jag – och gav upp.


Och det är ju aldrig för sent
att ge upp!

”Ensam är skapligt men två ska en va’.
Och visst är det bätter, men int’ är det bra.” **

* **Från visboken ”Grovdoppa” av Allan Edwall.
Sidan senast ändrad: 2008 12 22    

STARTSIDA            GUIDE             BUKTALARE            STÅUPPARE            SÅNGARE        REVY